RECEPT ÄNTLIGEN !

Jag har nu äntligen kunnat baka brödet som jag väntat på. Idag klaffade allt. Jag ska nu dela med mig av receptet som Sofia hade letat fram. Det blev väldigt gott. Så håll till godo.

FULLKORNSBRÖD 1 LIMPA
8 dl  rågsikt
2 dl rågkross
1 dl havre eller vetekli
1 dl linfrö
1 tsk salt
1 msk bikarbonat
1 dl lingonsylt
2 msk ljus sirap
5 dl mild yoghurt

Sätt ugnen på 175 grader. Blanda ihop alla torra ingredienser. Rör i lingonsylt, sirap och yoghurt. Häll degen i en smord och bröad bakform, rymd ca 1 1/2 liter. Strö över lite rågkross. Grädda i nedre delen av ugnen ca en timme. Stjälp upp brödet och låt det svalna på galler.

Trevlig Helg, kram Yvonne.

Äntligen fredag!

Hej ni  alla. Den här veckan har varit väldigt rörig. Jag råkade köra slut på mig själv i söndags, vilket inte är särskilt svårt . När man har MS ska man ju träna och vara i farten, men man ska ju lyssna på sin kropp också. Hursomhellst så hade jag väldigt roligt. Ena dottern ringde och ville att jag och pappan skulle följa med och titta på ett radhus. Det gjorde vi och det var fint, men lite för mycket buller från vägen. Det bestämdes ingenting då om det objektet, det visade sig att det också fanns en lägenhet i närheten som det också var visning på. Lite fika först på vägen och sen vidare. Jag var ganska uppspelt vid det här laget så kryckan” sprang” före mig. Allt var jätteroligt, men när vi sedan kom hem, vi promenerade, stora delar, så kunde jag inte prata ordentligt. Det var en skrämmande upplevelse, det kom liksom fel ord, men nu har jag vilat några dagar så huvudet fungerar igen, någorlunda. Det har ännu inte blivit bestämt om någon ny bostad, men man måste ju se sig omkring först. De sitter ju inte i sjön. Jag har varit på Liljeholmen idag och nu har Sofia kommit tillbaka, men vi har ännu inte bakat. Jag tänkte ju lägga upp receptet här på bloggen, men det ser ut att dröja. Vi hade en riktig mysfredag, med smyckeverkstad och shuffleboard, lite träning och avslappning som avslutning. Mina katter ska jag inte glömma att skriva om. Nu har det varit lite bättre, varmare väder så nu går ytterdörren upp och igen för jämnan. De har fortfarande inte riktigt bestämt sig för om de vågar kliva ut i snön. Det är fortfarande lättare att ta vägen på stenarna ut i carporten, där de ligger och trycker. Är bilen hemma, så är det så klart varmare att lägga sig på den. Att vi har fotspår över hela motorhuven och framrutan, förstår ni väl. När jag kom hem var Pelle utanför och väntade på mig. Vi har ju döpt honom till det, så nu lyssnar han till det namnet. Det är så roligt att han kommer när man ropar. Han heter säkert något annat. Jag har tagit en del bilder på katterna, så jag hoppas att jag jag i morgon får hjälp att lägga ut dem. Kram till er alla så länge Yvonne

HÄRLIGA MÅNDAG!

Idag är det alltså måndag, normalt en jobbig dag. Jag hade ju sett fram emot den här dagen, men tyvärr så blev det inget av med brödbak. Nu är det ju så att det var Sofia det var synd om. Hon var verkligen förkyld i fredags, men jag är ju optimist, så en liten för kylning borde gå fort över, men icke. Hon sprang verkligen omkring och snörvlade men man tror ju att sådana supermänniskor som orkar jobba på Liljeholmen, rycker på axlarna, och springer vidare. Hur som hellst så hoppas jag att hon blir frisk snart. Vi hade också en lektion i psykologi. Det handlade om värde. Ett mycket svårt ämne. Eftersom jag är mycket trött idag så ska samla ihop alla gossedjur, katterna menar jag och gå och sova. Det finns plats för min man också. Jag hade hoppats leverera ett recept på brödet vi skulla ha bakat. Men det blir en annan dag. Godnatt och kram från Yvonne.

Lördag idag, Härligt!

Ja idag är det lördag, och jag såsar omkring. Igår var jag på Liljeholmen igen, det betydde olika aktiviteter på förmiddagen. Som vanligt tränade vi en hel del. Det var styrketräning bla och fortsättning på mitt demolerade halsband. Jag tycker faktiskt att färgerna är lugnare som jag valt den här gången. De går i grönt, som alla som känner mig, vet är min älsklingsfärg, brunt och rosa. Vi spelade också shuffleboard, det var ju fredag, de flestas älsklingsspel. Då kommer verkligen vinnarskallen och ett djävlaranamma fram, och alla försöker putta ut puckarna för varandra. Man är i två lag. Jag kan berätta utförligare hur det går till att spela, om någon inte vet. Sedan följer stretch och och sist, men inte minst, Avslappning. Den är helt underbar . Vi fikar också en halvtimme på förmiddagen.  På måndag, ska jag få prova ut en arbetsstol. Jag har nämligen inte så mycket ork i mina armar och ben längre. I fredags, kom nämligen Sofia, som är min  Peppande Hero, och sade att vi samtidigt med utprovandet  av stolen skulle baka ett matbröd till fikat. Det ser jag fram emot.  Jag ser överhuvudtaget fram emot måndag. Jag älskar verkligen att få åka till Liljeholmen. Vi är circa tio till femton stycken som träffas där, kanske har jag berättat det. Det kognitiva är inte på topp, med Ms. Men vi kämpar alla med våra ben, fötter armar, händer och främst huvudet.  Att hjälpa och psyka varandra , står på dagordningen. Det låter kanske inte så snällt, men vi är verkligen ett härligt gäng, som gillar varandra.  Idag är det lite varmare ute, det märks på katterna. Tiger som älskar att vara ute mest av de tre, springer in och ut mest hela tiden. Pelle, som vi har döpt vår extrakatt till, har också varit här i omgångar och hälsat på. Jag måste sluta nu med skrivandet, mina fingrar har kroknat. Jag svarar gärna på frågor, och är tacksam för kommentarer. Jag är ju nybörjare på bloggeriet. Jag blev väldigt glad av att läsa att Norma hade uttryckt sig med, Good Blogging. Jag suger åt mig alla positiva tankar. Kramar Från Yvonne.

Torsdag 9: februari

Sitter här och samlar kraft för att göra mig klar för dagens aktiviteter. Jag är faktiskt “ledig” idag. Jag måste ändå göra något vettigt, tänker jag. Eller måste jag verkligen göra det?  Saken är den, att jag är “ledig” varje dag. Jag menar att jag inte har ett arbete att gå till. Jag är sjukskriven sedan fyraochetthalvtår. Jag lider av MS och PTS. Vilket betyder att jag har svårt att röra mig. Men jag försöker hålla igång ändå. Just nu går jag på rehab i Liljeholmen. Jag försöker träna upp min försoffade kropp. Jag känner mig som en stor elefant, som försöker göra bla. sittups. Men saken är den, att jag har väldigt roligt också. Där finns en helt otrolig personal, de gör allt för att hjälpa och peppa oss, som frivilligt plågar sin kropp.  Tyvärr får man bara komma dit vart annat år, och då i åtta veckor åt gången. Jag njuter ialla fall åt de här veckorna. Vi tränar och pysslar bla. med silversmide. Jag har just nu gjort ett par örhängen. Jag gjorde ett fint halsband förra gången jag var där, av stenar i olika färger. Nu plockade jag av alla stenar i förra veckan, och jag har valt andra färger. Så i morgon ska jag trä ett nytt mästerverk.

Jag har ju mina katter här hemma också när jag är ledig, så det är aldrig tråkigt. Jag tycker ju om att ha blommor i mina fönster, vilket är helt omöjligt den här årstiden. Alla tre katterna tycker ju om att ligga där när det är så`nt här väder. Idag snöar ju det igen, så vi fyra njuter av stugvärmen. Alldeles nyss var vår extra katt, inne och åt igen. Vi vill ju så gärna att den ska stanna kvar här inne. Vi försöker verkligen allt. Den gör små framsteg, så vi hoppas att den ska börja lita på oss.  Nu är det verkligen dags att göra ett ryck, innan dagen helt försvinner. Kramar från Yvonne.

Fy för vinter !

Den här kylan har  varken jag eller mina katter beställt. Kitty som är äldst, är den modigaste. Hon springer ut, in i carporten, upp på motorhuven på bilen, känner efter om den  är varm, om inte kommer hon inrusande igen fort som en pil. Hon är en liten dam på 12 år. Hon visar verkligen vad hon gillar. Ibland får man ha henne i knäet och klappa, men oftast sitter hon på köksön och vill bli klappad. Hon är bra på att skrika om det inte passar. Sedan har vi Conrad, Den som är mysigast. Han är otrolig på att kurra. Han låter verkligen som en motor. Kallas av mina barn för kurreburre. Han går verkligen inte ut i onödan. Han är som jag, så är det också min katt. Det var jag som absolut ville ha honom från kullen. Det har jag aldrig ångrat. Han klättrar och sträcker sig högt upp mot handtaget, kraffsar och ska ut. Det är bara så att han har glömt att han var ute för en kvart sedan, sniffade på luften, kände att det var kallt, satte ut tassen. Ooh! det var kallt, vände och rusade in i stugvärmen igen. Min ena dotter tycker att han besitter IQ noll, Jag blir mycket förnärmad.  Jag ska senare berätta mer om honom och de andra försås. Sen har vi Tiger kvar. Han är svart, borde ha hetat typ Panter eller nåt. Han är lika gammal som Conrad, ca: 11år. Det har varit till för ett år sedan vår bråkstake. han han slagit och boxat till oss så fort han har haft en chans. På ålderns höst har han verkligen blivit mysig och gosig, ligger gärna i knäet, När vi nu eldar i stort sett varje dag ligger han så nära kaminen som det går. Vi märker också att alla är väldigt hungriga när det är kallt ute. Det går åt både mycket mer torrfoder och mjukmat. Det är klart, det är ont om både fåglar och möss ute nu. Jag lär mig aldrig att berömma dem när de drar in och visar sina troffeer.  Vi älskar verkligen alla tre katterna, det kanske blev för mycket skrivande om Conrad, men det kommer mer om de andra. Jag talade nyss med Maria som vill ha sällskap till MattKalle, så jag måste ta mig i kragen och göra mig i ordning för att komma ut i kylan, brr.